Inskolning sdagarna bara rullar på. Idag var det bestämt att vi föräldrar skulle dra oss tillbaka till personalrummet en och en och låta våra småttingar få lite ensamtid på avdelningen. När tanken kom att jag snart skulle säga hejdå, bara för någon timmes skull så kändes det i hjärtat. Är man så blödig eller är det bara jag? Men iallfall. När jag väl skulle gå iväg och "jobba lite" så kändes det helt ok.
Satt och små pratade lite med dom andra föräldrarna. Gick tydligen bra för ingen förälder vart hämtad under under tiden, förutom till Lunchen då en flicka inte ville äta. Dom andra vuxna tyckte det verkade gå väldigt bra för dom hade barn sen innan och alltid var det någon föräldrer som vart hämtad.
Efter lunchen så fick vi komma tillbaka, Thindra står och tvättar händerna, jag säger hej och lyfter upp henne men nej, hon ville ner och leka igen. Hade tydligen inte saknat mamma alls? Hon hade blivigt lite ledsen precis innan lunchen men hon var hungrig (ville inte äta macka innan vi gick till dagis) men sen när maten kom på bordet så vart allt bra igen. Ville inte äns följa med mig hem utan ville stanna kvar. Alltid ett bra tecken =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar